sto

Sebastian Gästar Del 3

I slutet på oktober gästade vår egen Sebastian, från FreeFoot's butik i Stockholm, Sälj & Kommunikationspodden- som drivs av Daniel Magnusson och Mikael Kröger. 

Det här blev det längsta avsnittet någonsin för podden- Är ni mer av den lyssnande sorten så kan ni ta del av avsnittet vi länken här -> podcast.nu (du behöver scrolla ner lite för att komma till avsnittet) och för er som föredrar att läsa så har jag skrivit ner hela avsnittet och anpassat det för text, jag har fått dela upp det i 3 delar.

Del 1 -
Del 2 -
Del 3 -

Innehåll för Del 3-

  • Är du över 70? Då är den vanligaste anledningen till att du skulle besöka ett sjukhus, på grund av en fallolycka.
  • Hur Sebastian vid 17 år inser att han är en coach och hur han på ett Bananskal halkar in i den här branschen.
  • Fotens evolutionära funktion- Vi är inte skapta för att hänga i yttre rymden, i tyngdlöshet, den annorlunda belastningen eller påfrestningen det ger över tid påverkar våra kroppar negativt. På likadant sätt påverkas, våra fötter specifikt, av att ständigt tryckas ihop och formas av ett externt tryck.
  • Leonardo Da Vinci kunde inte förklara foten- och dess funktion är än idag fortsatt försummad.

Låt avsnittet börja!

Daniel: Det är ju så inpräntat i vår levnadsstil som vi har, att det saker och ting ska vara på ett visst sätt. Så att när man då går och träffar dig, Sebastian, med de här skorna, att man tänker “Det här passar inte in, kan jag ha dem här?” för att vi är så vana att de ska se ut på ett visst sätt och då fegar ur och väljer att inte köpa när det kanske i slutändan får andra resultat, som att jag ramlar när jag är 70.

Sebastian: Man kan vrida och vända på statistik,men den renaste formen av statistik är när det kommer till människor som faktiskt blir inskrivna på sjukhus, det är att de över 70 år oftast blir inskrivna för fallolyckor.

När man tittar på vad fallet beror på i vår värld, i västvärlden, så är det för att vi har osteoporos (att man har benskörhet) och det kommer ju också av anledningar. Det är ditt liv som är stillasittande, kroppen har inte belastas på det sättet den är skapt, och då får man naturligtvis dysfunktionella svagheter i kroppen som vi sen kompenserar för.

Det finns ju till exempel sådana här korsetter som ska hålla upp ryggraden så att du inte får gamnacke. Det här är också ett sätt att kompensera för något som vi faktiskt har i oss.

Jag menar att vi kan göra vad vi vill, och jag kommer till och med så här, om jag skulle träffa dig på stan och du går omkring ett par spetsiga, så kallat engelska handgjorda finskor. Då kommer jag fortfarande hälsa på dig.

Du kan mer nu än vad du kunde innan, du har gjort ett val av att klä ut dig. Du har valt att klä ut dig för det syftet och ändamålet du vill. Det betyder att du vet vad du gör och du har valt väg.

Däremot är problemet att de som kommer till mig, och de jag pratar med som inte förstår det för att dom inte har fått kunskapen och blivit medvetna om hur faktiskt foten och kroppen är skapt för att fungera.

De som menar att jag behöver de här inläggsulorna, jag behöver den palotten som håller upp hålfoten eller mortons neurom som man kan ha när man kläms i framdelen av foten och en tjock hälkudde som skyddar foten och gör någonting med den som faktiskt inte är tänkt att göras.

Men det gör du för att du ska kunna röra dig med den dysfunktionaliteten du har. Tänk dig att du har problem med fotvalvet. För att du ska kunna gå till jobbet, eller stå på jobbet till och med, så måste du ha de här inläggen. För att kompensera då är det så man kan göra.

Däremot, i det långa loppet, gör att du bara försvagar din kropp och därför får vi kanske benskörhet för att den inte att få jobba med motstånd som den är tänkt. 

Ungefär så fungerar det ju, har du inte motstånd i livet och det kan man ta till livet generellt, att har du inte haft lite motstånd i livet så är det svårt att komma vidare, att bli starkare och utveckla sig.

Det är också intressant, frågar man människor som kommer från mycket närmare vår, människans, egentliga bakgrund som naturfolk. När man frågade de intervjuade om hur det är att bli äldre då svarade de ju utan att blinka “fördelen med att bli äldre att jag blev både starkare fysiskt och mentalt jämfört med när jag var ung.”

I vår västvärld så är det ju tvärtom. Ju äldre jag blir, så rent fysiskt blir vi ju svagare och bräckligare. När det faktiskt borde vara tvärtom. Du har ju haft ett helt liv att stärka dig på. Att hitta vad du kan göra för att bli en starkare människa, i din kropp och må bättre.

Men vi accepterar det faktum om att vi faktiskt försämras ju äldre vi blir. Det går inte att komma att komma till mig och säga “jag börjar bli rätt gammal nu” Det är en ursäkt. “Jag kommer inte kunna utvecklas eller att ta de progressiva stegen framåt för att bli en bättre människa.”

Men det fungerar inte- för det finns faktiskt forskning som visar på att det finns ingen skillnad på en 18 åring och en 68 årings kropp. Då menar dem att en 18 åring och en 68 årings kropp som är lika tränad eller otränad presterar på samma sätt.

18 åringen är lite mer explosiv, men detta också enbart marginellt.

Det finns ingen skillnad på en 18 åring och en 68 åring. Det är vetenskapligt bevisat. Då blir istället frågan vad gjorde du mellan 18 och 68? Varför det just är 68 i västvärlden, så beror det på att efter 68 års ålder brukar man oftast kompensera väldigt mycket i livet med att knapra tabletter.

Men de ville ha ett mätvärde som gick upp till innan man började knapra för mycket tabletter. Vilket var fram till 68 års ålder. Men hävdar att till och med den åldern borde vara högre. Jag tror att det inte är någon skillnad mellan 18 och 78 åringens, för att vi är faktiskt skapta för att vara fysiska små monster.

Men vi behöver också använda kroppen på rätt sätt, vi är gjorda att vara i rörelse. Sen kan jag ju också sitta en hel dag i en stol. Jag kan också slå huvudet 10 gånger i väggen varje dag. Jag vet inte varför, men jag skulle kunna göra det.

Och efter tre månader har jag förmodligen fått en förhårdnad som skyddar mig när jag slår huvudet i väggen för 128'e gången, och då kan vi ställa oss frågan bara för att du kan göra det. Ska du då göra det?

Att återta kontrollen över det, är en form av kontroll över sin kropp. Att veta vad den ska göra. Det är inte så lätt i vår västvärld, för vi blir itutade saker att såhär är det, det är såhär ska du göra.

Men det är kunskapen jag vill förmedla. Jag säger det än en gång. Ni får gärna gå i vad ni vill (men allra helst barfota.) Ni får gå i vilka skor ni vill. Men var medveten om att det viktigaste för foten är tåboxen. Bredden framtill ska vara så pass vid att du inte trycker ihop dina tår.

Du vill ju inte heller trycka upp din hand på det sättet. Skulle du vilja ta på en handske som trycker ihop dina fingrar? Jag tror inte det, utan jag tror att du vill röra dem, och känna att det du greppar har du kontroll på.

Det är så med foten också, det är så starkt kopplat med händer och fötter till hjärnan, så låt foten vara fri.

Behöver du klä ut dig, om du nu blir inbjuden till Nobelmiddagen i Stadshuset här i Stockholm. Såklart vill du passa in, klädkoden är ju Frack, ta då på dig dina högklackade skor eller dina spetsiga skor. För ändamålets skull.

Ikväll vill jag passa in. Ikväll vill jag se ut på ett visst sätt. För det är för av kulturella skäl  vi ska passa in, i det här fallet så är det så. Ha skorna på dig fram till att ceremonin är avslutad och sedan är det fritt fram på dansgolvet, som det brukar vara. 

Nu har inte jag varit på Nobelmiddagen, men vad man läser därefter. Ta av dig skorna eller ha med ett par extra skor i bakfickan som du byter till. 

Jag var på bröllop i somras. Alla, och nu säger jag alla och det är bildbevis på detta. När vi hade det formella; man sitter och äter, man har det trevligt. Men när borden sedan skulle rensas från dansgolvet, då tog alla av sig skorna. 

Det var ju på sommaren ute i skärgården, såklart att det är en annan känsla. Där blir man kanske barfota på ett annat sätt. Men att se alla dansa barfota och hade lagt sina skor åt sidan visar på hur vi faktiskt mår bäst.

En stor kundgrupp till oss är ju musiker och sångare. Titta på när de övar. De är helst barfota. Vi har ju en del kunder som är operasångare och de sjunger ju helst i våra skor. För att diafragman, när man kommer ner plant och fötterna får veckla ut sig, då öppnar sig kroppen. 

Framför allt diafragman får ett annat omfång. Det är för att foten inte kläms ihop, som klämmer ihop kroppen varje led uppför..

Daniel: Är det så att du har problem med hålfoten, knäled, löparknä, ont i höften, ont i ryggen, ont i nacken eller migrän. Kan det härledas till vad du har för skor? 

Sebastian:Nu är vi inne på frågan som är grunden till varför vi egentligen sitter här. Vi vill veta mer om oss själva, och du har bjudit in mig för att jag vet någonting som jag lärt mig av världens främsta. 

Det är människor som kan mer än den vanliga människan, till och med är specialister som verkligen satt sig in i detta ämne. Om basen till kroppen är foten, och om inte foten får göra det den ska, ha den här rörligheten som vi har i våra händer, att den får jobba som den är tänkt. Då kommer vi kompensera våra rörelsemönster och det påverkar varje led upp. 

Jag ser ju människor som kommer in i butiken, ta på sig de här skorna, som har haft problem under många år, som vanligtvis går i finskor, spetsiga, hårda och ej flexibla. 

Vissa av dem kommer in och säger att dem har smärta, kanske också haft huvudvärk- de har blivit illa av att gå i skorna i fem minuter för det frigörs så många blockeringar som sitter i foten. Spänningar som påverkar hela vägen upp. 

Men när foten jobbar som den ska, då frigörs spänningarna. För då kompenserar inte kroppen från morgon till kväll. Så säger ibland någon “men jag går ju barfota hemma.” Hur mycket går du barfota hemma, egentligen. Förmodligen inte särskilt mycket. 

Det är en sträcka på maximalt 20 till 25 meter. Sen sätter man sig ner, man står där och gör något annat och så sätter man sig igen. Jag pratar om att vara rörlig över hela dagen, inte bara en timme om dagen. 

Vi var inne på det i början av podcasten, vi prata om funktionell mat, funktionell träning, funktionella kläder. 

Jag har aldrig hört någon komma till mig, vare sig de är specialister, coacher eller ska vi kalla dem "människor-som-jobbar-med-välmående" fråga mig om jag har en funktionell fot?     

Hade de gjort det så hade jag förstått att jag faktiskt haft en dysfunktionell fot i hela mitt liv. Från nånstans 5 års ålder upp till 36, som jag var då jag ändrade hela tankesättet om rörelsemönster, inte bara vad jag har på fötterna utan också hur jag rör mig. 

Jag rör mig annorlunda. Jag går mycket mer upprätt, mina axlar är inte framåt, jag har inte den här lätta gamnacken som jag har haft innan. Det här ständiga framåtlutet, nu tittar jag mer rakt mellan öra och axel höft, och isättning med en rak linje, jag landar under min tyngdpunkt- det tillsammans med skorna har gjort att jag är starkare min kropp idag än vad jag var innan jag började med detta. 

Och på den tiden, som det är nu snart 8 år sen, då tränade jag mer än vad jag gör idag. Men jag är starkare idag, än för 8 år sen, i min kropp av att faktiskt bara röra mig såsom jag är skapt för, i min vardag, för då börjar kroppen stänga ner de här kompositoriska rörelsemönsterna och gör mer det den ska, och då slappnar den av och få göra naturliga rörelsemönster som inte sliter. 

Det är ett mycket skonsammare sätt att röra sig barfota, eller i en sko som inte påverkar oss till att falla in i ett sätt som sulan är skapt för, utan jag får mitt rörelsemönster, inte skons rörelsemönster som står i mig, utan jag får mitt.

Jag får känslan av att jag går med mig själv. På mina fötter. Jag har inget membran som distanserar mig mellan underlaget och mig själv. Det händer så oerhört mycket när foten får göra det den ska. Det är den sista faktiskt försakade kroppsdelen i vår kunskap om hur vi ska röra oss och träna.

Daniel: Idag var det otroligt mycket kunskap som du delar med dig av. Insikter både till mig själv och till dig som läser. 

Är det så att du är nyfiken på det här och du kanske, som jag, har lite problem eller kanske känner någon som har problem med artros eller liknande. Prova, du har ju ingenting att förlora.

Sebastian: Det är rätt Daniel. Vi är faktiskt all personal högt utbildade inom det som kallas för Functional Foot Map Practitioner. Vi tittar naturligtvis på andra delar av kroppen också, men vi utgår från foten. Det finns faktiskt ingenting att förlora om man nu har de här problemen. 

Ingen människa ska må dåligt av att bara vara på det sättet som vi är skapta för att vara på- då händer det så mycket naturligt som blir välgörande. 

Så vi hjälper dig. Du ska få uppleva någonting som kanske jag inte hade gjort för åtta år sen. Jag trodde inte på detta ens, jag var ju verkligen vad vi kallar en dum människa. 

Och jag har blivit klokare för att jag har hamnat bland människor som kan så mycket bättre och det vill jag dela med mig av. Så det handlar inte bara om skorna, jag vill dela med mig av kunskapen och att ni ska förstå att det handlar inte om att ni har fel på era kroppar utan ni har blivit stöpta in i någonting som gör att det blir fel med era kroppar.

Daniel: Så din dumhet, din eventuella dumhet, handlar alltså om att du inte är medveten?

Sebastian: Men jag var dummare än så. Jag var ju till och med medveten om vissa saker men tog inte det till mig. Då är frågan, vad är medvetande då? Det vet jag kanske då inte, men jag var tillräckligt dum Att inte förstå mer om att ta det ett steg till. 

Det är därför jag kan se det från människor som kommer med en liknande bakgrund som min. Att hjälpa dem vidare för jag själv gjort den resa.

Daniel: Dum eller inte dum, så tänker jag på att våga prova något nytt. Det finns ju vi som pratar om en rädsla, som gör att vi kanske inte gör det vi tänker, det här kan vara bra men jag vågar inte. Hänger det ihop på något sätt?

Sebastian: Det är faktiskt den kombinationen som det handlar om. Det är inte bara produkten skon i sig. Det är ju vad du gör i den. Det viktigaste är alltid vad du gör i skon. 

En sko kan hjälpa och stjälpa men det är faktiskt så, man har sett studier på människor som har levt barfota större delen av sitt liv som fått gå i en sko som är uppbyggd, har en trång tåbox, som är spetsig och har klack. De går faktiskt likvärdigt som de hade gjort om de hade gått barfota. 

För deras rörelsemönster är så förfinat att de förändrar det inte bara av att ta på sig fel skor, därför menar jag på att det viktiga är vad du gör i skon. Sen kan en sko hjälpa och stjälpa; om jag skulle gå i en spetsig sko som är uppbyggd. Till slut kommer jag få problem igen. 

Men alltså det här med att tänka på vem jag är och att jag inte ska ha några problem, att jag ska ha en välmående kropp med oavsett bakgrund. Då utgår vi från att göra det som kroppen är gjord för. 

Det är faktiskt det klassiska stående och gående. Har man då rädsla för att till och med förändras då får man börja där, med ett första möte, kom in och prata med oss. Ett första möte är oerhört intressant. Det handlar bara om att mötas och förmedla tankar, känslor och kunskap.

Daniel: Jag träffade en fotograf också, innan jag kom till dig, som hade era Joe Nimble skor. Han sa "Jag står hela dagarna och fotograferar på event, och sen jag började använda de här så har jag inte problem med ryggen längre." Då kan man ju tycka det är jättekonstigt de har ju ingen sula, ingen dämpning och så vidare.

Men hans kropp jobbar som den ska göra helt enkelt?

Sebastian: Det är ju där jag kommer ifrån. Jag hade problem med ländryggen, och den delen av ryggslutet, och jag har idag inga ryggproblem alls. Jag försöker känna efter för att jag vill, har jag någonting någonstans, nej. 

För det har att gör med att min fot balanserar min kropp, på ett naturligt sätt, i en rak linje i gravitationen, Jordens gravitation håller mig i en rak linje som gör att jag belastar den mycket skonsamt. 

Går jag på klackar så kommer jag belasta kroppen annorlunda, framför allt ländryggen, för den får aldrig komma ner plant som vi är skapta. Den är ständigt i en snedställning. 

Det tar ju några år innan det blir en så pass kraftig effekt så att du kallar det för “problem” men det får jag höra ofta- de kommer in till mig och så säger "helt plötsligt vakna jag upp en morgon och så har jag jätteproblem med ryggen." Det är naturligtvis något som inte är bara hänt över en natt. 

Den här fotografen, att han upplever en enorm skillnad i ryggen det är för att hans kropp plötsligt belastas som den är skapt för att belastas. Vi har inte gjort någonting, vi har inte lagt till eller tagit bort något- vi har bara gjort det som kroppen är skapt för att göra och därför får man en effekt.

Det handlar nämligen inte bara om att gå in och köpa en sko från hyllan, utan vi ska lära dig, titta och lyssna på dig och se vad du har för problematik.

Så att vi kan hjälpa dig med det. Det viktiga är vad du gör i skon, men också vem du är, så en kombination av det här vill vi erbjuda.

DanielTro inte att det är ett snabb besök det tar en halvtimme minst.

Ja, och du får gärna stanna längre också, vi har gott kaffe. Det här är ju kul, jag måste bara berätta, när det kommer in fler folk i butiken. Så slutar det många gånger med att de sitter och delar erfarenheter sinsemellan. 

Då kan det vara så att jag står borta i ett hörn vid kassan och bara lyssnar och tittar. Jag är inte ens med utan de hamnar i djupa diskussioner om varandra. De lär känna varandra inte bara att de är här av ett syfte, utan de får reda på saker om var de är uppväxta och vad de har gjort fram till nu. 

Det blir verkligen intressanta samtal, jag har många gånger bara suttit och lyssnat. Och där är det bara för att helt plötsligt blir medveten om den.

En person har någonting att dela med sig till den andra vad den har upplevt av att kanske göra då, och använda våra skor, vad som har hänt på vägen. 

Och det vill de dela med sig av, så jag står många gånger bara i bakgrunden och tittar på och tänker "det här älskar jag". 

Nu sitter vi runt den lägerelden som vi saknar i vår värld. Vi har våra lägereldar men de är alldeles för artificiella. 

Det saknas ju en eld även här i butiken. Jag hade gärna tänt eld på någonting här i butiken, suttit runt den på stora stenblock eller träloggar, men det här med att just sitta runt och bara dela med sig. Där har vi mycket att vinna.

Daniel: Då ska vi också passa på att säga. Det är ju så att vi har ju lyssnare lite här om var i landet, och i världen faktiskt, är det så att du vill köpa skor och inte kan svänga förbi Hantverkargatan 44 i Stockholm och träffa Sebastian. 

Om du går till butiken nere i Göteborg eller Malmö, vill man köpa någonting via nätet så kan man gå in på Freefoot.se. Där hittar du butikerna, se skor och även läsa på mer om kunskapen om kroppen och foten. Vare sig du vill bli en bättre löpare eller bara må bättre. Så står där en hel del som man kan klicka sig vidare på.

Daniel: Strålande. Tack snälla Sebastian för att du var här idag. Tack för att du har lyssnat och tack för att du är nyfiken på att bli ännu friskare och bättre. Hej.

fötter med svarta IdealToes som står på golv av betong